längesen

Petter - Längesen
Jag va ung, du va yngre när vi sågs första gången. Rusade förbi mig snabbt på perongen, blev hjälplöst, förälskat, obeskrivligt tagen. Som om jag låg ner på marken och blev slagen. Betraktade ditt hår, när det fångades av vinden. Som att svimma på en bergstopp utav svindeln. Den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad, bunden, tappa hjärtat i knät. Kunde inte tänka logist eller sunt och för varje sekund som du inte fanns blev det tungt. Började sakta uppvakta på avstånd i brev, men det spelade ingen roll vad jag skrev. Du hade inte fastnat än, inte fattat än vilken kärlek som fanns att bara hämta hem. Men efter ett tag, det började korespondera. Mina förhoppningar dom väcktes för att sen raseras. Du flyttade utomlands någonannanstans, gav bort din hand till en annan man och breven som skrevs dom kom aldrig fram. Men mitt hjärta det brann och min åtrå sann. Jag gav aldrig upp dig när du försvann, långa dagar blev till nätter sen till år...


Kommentarer
Postat av: Amme

SV: varse god ;D

2010-07-29 @ 23:50:48
URL: http://ammepamme.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0